stolthet & fördom
Tänkte att jag delar med mig till er om hur en bokrecenssion med betyget A, ser ut: )
Stolthet och fördom
Jag har läst Stolthet och fördom, skriven av Jane Austen. Det är en av de böcker som jag verkligen tytt mig till och länge har velat läsa. I denna bok får man läsa om stolthet, hur man kan vara stolt över sig själv för att ha gjort något bra eller fördom, hur man kan ha skapat sig en bild av en människa utan att veta hur han eller hon är.
Handlingen utspelar sig på 1700-talet i England, då det var det stolthet i huvudkaraktären i bokens familj. Familjen Bennet besår av Mr och Mrs Bennet, Jane, Elisabeth, Mary, Lydia och Catherine. Huvudkaraktären i boken är Elisabeth och av döttrarna var det hon som visade sig ha mest fördom. I en familj på den tiden så var det mycket viktigt att döttrarna skulle giftas bort till rika adelsmän eller män som hade gott om pengar och till exempel en herrgård. Det gjorde att Mrs Bennet hade stora krav på sig att hitta en man till alla sina döttrar och att gifta bort dem, ”hennes främsta mål i livet var att få se sina döttrar gifta”.
Boken börjar också med ”Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru. Hur föga kända en sådan mans känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, är de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning att han anses som en rättmätig egendom åt en eller fler av deras döttrar.” Bara av att läsa den meningen så förstår man vad boken handlar om, och i detta fall att huvudsakligen av att ha en familj förutom de lyckliga stundar man har, att man ska fokusera på att föra familjen generationerna vidare i livet.
Elisabeth, som är en av huvudkaraktärerna i boken, är den näst äldsta dottern. Hennes personligheter är att hon är väldigt lugn, modig, intelligent, ärlig och hon kan säga och göra vad hon vill utan att hon inte bryr sig om vad andra tycker. En annan av huvudkaraktärerna är Mr Darcy, mannen som Elisabeth tyr sig lite extra till. Hon vill ha mer information om honom och man märker tydligt i boken att hon är intresserad av denna dryga man även om man ibland får uppfattningen att hon inte har intresse av att träffa honom fastän de träffas mer än vad hon önskar. Man förstod snabbt att Mr Darcy var en fasligt dryg herre som tydligt lät omgivningen förstå att sällskapet var för enkelt för honom. ”Mr Darcy tilldrog sig snart allas uppmärksamhet genom sin fina, högresta gestalt, sina vackra drag, sin nobla uppsyn och det ryckte, som spred sig inom fem minuter efter hans inträde, att han hade tiotusen om året.” Efter en del besök mellan dessa två personer så började de ty sig mer och mer till varandra och det slutade med kärlek och giftermål. Två andra flickor i familjen Bennet fick också chansen att gifta sig, Lydia och Jane. Jane är den äldsta dottern och gifte sig med Mr Bingley vilket är Darcys vän Mr Bingley och Mr Darcy hade ett mycket gott vänskapsförhållande trots att de två var mycket olika varandra. Darcy tyckte om Bingley på grund av Bingleys otvungenhet, öppenhet och foglighet i alla hans väsen. Bingley hade däremot den största tilliten till Darcys skarpsynthet och omdömesförmåga. Mr Bingley var mannen som var säker på att han skulle bli omtyckt, var han än vistades. Han var den snälla mannen, han bjöd upp flickorna på dans och dansade på baler vilket Darcy inte gjorde. Ett exempel från boken då man får reda på vad Mr Bingley tycker om familjen Bennet var då han förklarade att han aldrig hade träffat trevliga människor eller vackrare flickor än familjen Bennet i hela sitt liv.
Under denna tid var det mycket skvaller i byarna runt om i England. Man fick höra en massa på de baler man var på och det var inte speciellt häpnadsväckande att någon spred rykten. Ett exempel från boken var att Mr Darcy kan vara riktigt trevlig mot folk som han är bekant med. Det hörde Elisabeth hennes syster Jane berätta om honom som hon i tur hade fått berättat från Mr Bingley.
Miljön beskrivs inte alls särskilt detaljerat och det är något i boken som jag saknar. Eftersom jag är intresserad av naturen i England så tycker jag att det hade varit roligt att få läsa mer om det på ett mer detaljerat, komplicerat och ett fint sätt, på det äldre språket som man får läsa i klassiska böcker. Däremot finns det tydliga exempel i boken att handlingen är gammal, det vill säga att det var längesedan som handlingen utspelade sig. Det fanns inga telefoner, så folket var tvungna att skicka brev till varandra. Det fanns inte heller några transportmedel så som bilar, lastbilar och flyg vilket gjorde att man antingen fick gå till fots, åka häst och vagn eller rida. Man märker också att handlingen utspelar sig på 1700-talet eftersom förmögenheten och hur mycket pengar samt arv man hade, spelade en stor roll för människorna och då var det extra viktigt att man lät döttrarna gifta sig med rätt man.
Jag tycker att boken slutar dåligt med ”Med Mr och Mrs Gardiner stod Darcy och Elisabeth alltid på god fot. De höll verkligen av dem och kände båda den varmaste tacksamhet mot de två som genom att ta Elisabeth med till Derbyshire i väsentlig grad hade bidragit till deras förening.” Jag förstår jag inte riktigt vad Jane Austen menar med det slutet och eftersom boken har en del svåra meningar och ord som tyder på att boken är en klassiker, så har man ofta fått läsa vissa meningar flera gånger. Boken har annars varit bra då den varit delvis spännande och intressant, men ganska seg eftersom det inte hände så mycket i boken. Man trodde ibland att man fortfarande läste om Elisabeth, Miss Catherine och Darcy med mera, om deras konversation i en stor sal. Denna bok tycker jag är ett bra val för både unga som äldre då den inte har barnsliga handlingar eller är på något sätt äcklig eller kriminell. Den får en att förstå vissa situationer som man kan göra det bättre av i det verkliga livet, och jag tror att Jane Austens mening med denna bok är att man inte ska ha fördomar förrän man inte vet sanningen.
Efter att ha läst denna bok förstår jag att man egentligen inte bör se fördomar framför sig när man precis träffat eller sett en människa. Att man först och främst ska lära känna personen för att se hur personen verkligen är utan att få för sig falskheter. Det är likadant för mig för stolthet, att man ska vara stolt över något bra man gjort, eller något som har förändrat andra och saker på ett mer positivt sätt.
Stolthet och fördom
Jag har läst Stolthet och fördom, skriven av Jane Austen. Det är en av de böcker som jag verkligen tytt mig till och länge har velat läsa. I denna bok får man läsa om stolthet, hur man kan vara stolt över sig själv för att ha gjort något bra eller fördom, hur man kan ha skapat sig en bild av en människa utan att veta hur han eller hon är.
Handlingen utspelar sig på 1700-talet i England, då det var det stolthet i huvudkaraktären i bokens familj. Familjen Bennet besår av Mr och Mrs Bennet, Jane, Elisabeth, Mary, Lydia och Catherine. Huvudkaraktären i boken är Elisabeth och av döttrarna var det hon som visade sig ha mest fördom. I en familj på den tiden så var det mycket viktigt att döttrarna skulle giftas bort till rika adelsmän eller män som hade gott om pengar och till exempel en herrgård. Det gjorde att Mrs Bennet hade stora krav på sig att hitta en man till alla sina döttrar och att gifta bort dem, ”hennes främsta mål i livet var att få se sina döttrar gifta”.
Boken börjar också med ”Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru. Hur föga kända en sådan mans känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, är de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning att han anses som en rättmätig egendom åt en eller fler av deras döttrar.” Bara av att läsa den meningen så förstår man vad boken handlar om, och i detta fall att huvudsakligen av att ha en familj förutom de lyckliga stundar man har, att man ska fokusera på att föra familjen generationerna vidare i livet.
Elisabeth, som är en av huvudkaraktärerna i boken, är den näst äldsta dottern. Hennes personligheter är att hon är väldigt lugn, modig, intelligent, ärlig och hon kan säga och göra vad hon vill utan att hon inte bryr sig om vad andra tycker. En annan av huvudkaraktärerna är Mr Darcy, mannen som Elisabeth tyr sig lite extra till. Hon vill ha mer information om honom och man märker tydligt i boken att hon är intresserad av denna dryga man även om man ibland får uppfattningen att hon inte har intresse av att träffa honom fastän de träffas mer än vad hon önskar. Man förstod snabbt att Mr Darcy var en fasligt dryg herre som tydligt lät omgivningen förstå att sällskapet var för enkelt för honom. ”Mr Darcy tilldrog sig snart allas uppmärksamhet genom sin fina, högresta gestalt, sina vackra drag, sin nobla uppsyn och det ryckte, som spred sig inom fem minuter efter hans inträde, att han hade tiotusen om året.” Efter en del besök mellan dessa två personer så började de ty sig mer och mer till varandra och det slutade med kärlek och giftermål. Två andra flickor i familjen Bennet fick också chansen att gifta sig, Lydia och Jane. Jane är den äldsta dottern och gifte sig med Mr Bingley vilket är Darcys vän Mr Bingley och Mr Darcy hade ett mycket gott vänskapsförhållande trots att de två var mycket olika varandra. Darcy tyckte om Bingley på grund av Bingleys otvungenhet, öppenhet och foglighet i alla hans väsen. Bingley hade däremot den största tilliten till Darcys skarpsynthet och omdömesförmåga. Mr Bingley var mannen som var säker på att han skulle bli omtyckt, var han än vistades. Han var den snälla mannen, han bjöd upp flickorna på dans och dansade på baler vilket Darcy inte gjorde. Ett exempel från boken då man får reda på vad Mr Bingley tycker om familjen Bennet var då han förklarade att han aldrig hade träffat trevliga människor eller vackrare flickor än familjen Bennet i hela sitt liv.
Under denna tid var det mycket skvaller i byarna runt om i England. Man fick höra en massa på de baler man var på och det var inte speciellt häpnadsväckande att någon spred rykten. Ett exempel från boken var att Mr Darcy kan vara riktigt trevlig mot folk som han är bekant med. Det hörde Elisabeth hennes syster Jane berätta om honom som hon i tur hade fått berättat från Mr Bingley.
Miljön beskrivs inte alls särskilt detaljerat och det är något i boken som jag saknar. Eftersom jag är intresserad av naturen i England så tycker jag att det hade varit roligt att få läsa mer om det på ett mer detaljerat, komplicerat och ett fint sätt, på det äldre språket som man får läsa i klassiska böcker. Däremot finns det tydliga exempel i boken att handlingen är gammal, det vill säga att det var längesedan som handlingen utspelade sig. Det fanns inga telefoner, så folket var tvungna att skicka brev till varandra. Det fanns inte heller några transportmedel så som bilar, lastbilar och flyg vilket gjorde att man antingen fick gå till fots, åka häst och vagn eller rida. Man märker också att handlingen utspelar sig på 1700-talet eftersom förmögenheten och hur mycket pengar samt arv man hade, spelade en stor roll för människorna och då var det extra viktigt att man lät döttrarna gifta sig med rätt man.
Jag tycker att boken slutar dåligt med ”Med Mr och Mrs Gardiner stod Darcy och Elisabeth alltid på god fot. De höll verkligen av dem och kände båda den varmaste tacksamhet mot de två som genom att ta Elisabeth med till Derbyshire i väsentlig grad hade bidragit till deras förening.” Jag förstår jag inte riktigt vad Jane Austen menar med det slutet och eftersom boken har en del svåra meningar och ord som tyder på att boken är en klassiker, så har man ofta fått läsa vissa meningar flera gånger. Boken har annars varit bra då den varit delvis spännande och intressant, men ganska seg eftersom det inte hände så mycket i boken. Man trodde ibland att man fortfarande läste om Elisabeth, Miss Catherine och Darcy med mera, om deras konversation i en stor sal. Denna bok tycker jag är ett bra val för både unga som äldre då den inte har barnsliga handlingar eller är på något sätt äcklig eller kriminell. Den får en att förstå vissa situationer som man kan göra det bättre av i det verkliga livet, och jag tror att Jane Austens mening med denna bok är att man inte ska ha fördomar förrän man inte vet sanningen.
Efter att ha läst denna bok förstår jag att man egentligen inte bör se fördomar framför sig när man precis träffat eller sett en människa. Att man först och främst ska lära känna personen för att se hur personen verkligen är utan att få för sig falskheter. Det är likadant för mig för stolthet, att man ska vara stolt över något bra man gjort, eller något som har förändrat andra och saker på ett mer positivt sätt.
Kommentarer
Trackback
